Tillbaka till jobb då.

Nu är det slut på semestern och det är dags att börja jobba igen imorgon. Det är med lite skräckblandad förtjusning. Jag tycker om mitt jobb och vet vad som väntar. Har ju i och för sig ingen koll på vilka bilar som är inne eller vad som hänt dessa tre veckorna. Men jobbet i sig är ju det samma. Kollegorna är samma.

Och ändå är jag nervös. Nej stryk det, jag har haft panikattacker igen dagligen sen hjärnan började fundera över att det var dags att gå tillbaka igen. Jag kan verkligen inte förklara varför. Men så är det ju med mentala sjukdomar. Den som upplever dem vet vad som händer, ibland, men sällan varför.

Nåväl, jag har haft tre fantastiska veckor och vi har haft en enorm tur med vädret! Sen att det varit för varmt för att existera merparten av dagarna är en annan sak. Vi har hunnit med en del. Vara sjuka, weekend i Växjö, hämta en hardtop i Jönköping, klippa Andy, träffa familj och vänner. Vi har gjort klart trädäcket, målat klart en av fyra knutar, gräva upp och plantera om björnbärsbusken. För att nämna något.

Sovadags, klockan ringer snortidigt imorgon, absolut inget jag ser fram emot.