Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig
Igår hade vi en sådan där dag då allt går precis tvärtemot mot vad man tänkt sig. Tassadar bar på ett himla humör, testosteron stinn och tonårsjobbig och skulle absolut inte det jag ville. Tanken var att åka på utställningsträning på klubben men jag kände redan på dagen att det här går inte. Andy, min sambo, ville ändå prova så vi åkte ut till klubben ändå. Men där kände Andy direkt att det här går inte. Tass var bara stressad, skällig och dryg. Så vi satte oss helt enkelt sidan om den andra apellplanen utanför staketet och hade miljöträning. Finns ingen idé att försöka göra något kreativt med honom om han inte är mottaglig för det.
Jag hoppas verkligen det här går över snart, det frestar något enormt på mitt tålamod med en hanhund i hög trotsålder. Tander, min sheltie, var inte alls lika jobbig. Jag har ju i och för sig bara väntat på den här åldern med Tassadar, tycker han är lite sen på det men alla är väl olika. Har hört andra lapska som börjat först när dem är ett och ett halvt och att dem ska lugna sig vid tre års åldern. Det får jag absolut inte hoppas, för då kommer jag ha blivit galen!!
Kan vara värmen med som spelar in, han blir ganska avslagen i den här värmen.
Idag laddar vi om och ser vart dagen tar oss.
